Loggor

Protokoll

Nyhetsbrev

Stadgar

 

Utvecklinsstrategi för Gränslandet 2007-2013


-Analys -LAG-gruppen -Leaderområde -Strategi
-Transnationellt och interregionalt samarbete -Målsättning

”Genom att tillvarata alla människors lika
värde bygger vi hållbar utveckling”

 

Analys

Bakgrund
Gränslandet tangerar eller gränsar i sin omedelbara närhet till tre stycken kraftfulla tillväxtcentra. Fjärde storstadsregionen (Norrköping - Linköping) utgör en av dessa tre, Örebro med sitt universitet utgör det andra och Eskilstuna - Västerås kan betraktas som det tredje tillväxtcentrat. Det ger möjligheter till en kraftfull dynamisk utveckling inom leaderområdet, om landsbygden förmår att ta vara på den kraften. Samtidigt utgör landsbygden en viktig del i dessa tillväxtcentras möjligheter att vara en attraktiv region i sin helhet.

Stad och land kan därmed sägas höra ihop och vara beroende av varandra för att åstadkomma en gynnsam utveckling för hela regionen. I synnerhet om vi tänker i ett hållbarhetsperspektiv. Ett långsiktigt hållbart samhälle kan inte skapas om vi inte i en allt mer urbaniserad värld också ser vad landsbygden har att ge för att klara de stora utmaningar som mänskligheten har att ta in i sin framtid.

Vi är beroende av landsbygden för framtidens matförsörjning, energiförsörjning och för att tillhanda hålla friskt vatten. Till detta primära hör också klimathotet som måste lösas med mer av fokus på vad som kan produceras på landsbygden. Skogen och växtligheten blir inte bara en resurs för att förse oss med mat, energi och papper, den kommer också i sig att vara en nödvändig resurs för att åstadkomma koldioxidbalans i ett globalt perspektiv.

Så kan man också se på landsbygden i en framtid. Om de tre storstadsregionerna (Norrköping- Linköping, Örebro och Eskilstuna) utgör yttergränser i vårt leaderområde så innefattar själva området i sig en ganska glest bebyggd landsbygd. Glest för att vara en del av gränsbygden mellan Götaland och Svealand.

Området utgörs av stark koncentration av skogsbygd omväxlande med öppet jordbrukslandskap. Däremellan finns många små brukssamhällen, som ofta har en anknytning till stora gods och stora jordegendomar. Den strukturen har historiskt skapat en mentalitet och en attityd som starkt förknippas med statar och bruksmentalitet.

Näringslivet är fortfarande hårt förknippat med skog och jordbruk, och mindre

bruksindustrier. Ett annat klimat håller på att växa fram på många håll, på orter som till exempel Rejmyre, Ljusfallshammar, Björkvik, Vingåker och Odensbacken. Det är den utvecklingen som den här strategin tar fasta på och vill utveckla ytterligare.

Området har stora möjligheter utanför det traditionella, samtidigt som dessa huvudnäringar –jord och skog- också utgör den allra största resursen för att utveckla området.

Landsbygdsprogrammet ger möjligheter till ett samlat grepp om utvecklingen på landsbygden. Här kopplas traditionellt stöd till jordbruk ihop med övrig entreprenörsverksamhet på landet, samt det dynamiska föreningslivet. Detta föreningsliv upplever vi som mycket starkt inom området och kan vara en hävstång för en positiv framtid för en bygd. Vi vill också – även om det ligger utanför detta program – sträva efter att hitta samordning mellan EUs övriga strukturprogram och fonder, för att hitta en helhet i en komplicerad tillvaro på landet.

Gränslandet s geografiska avgränsning
Gränslandet utgår från 8 kommuner i tre län.

I Östergötland ingår:
•  Delar av Motala kommun - Godegård, Tjällmo, Västra Ny, Borensberg samt Motala församlings norra landsbygd (Smedsby/Lemunda)

•  Delar av Norrköpings kommun – Kvillinge väster om E4, Simonstorp, Svärtinge samt Vånga

•  Finspångs kommun förutom stadskärnan i Finspång.

I Örebro län ingår:
•  Delar av Hallsbergs kommun - Bo–Svennevad samt Sköllersta

•  Delar av Örebro kommun – Östernärke med Asker, Lännäs, Stora Mellösa och Gällersta-Norrbyås.

•  Kumla – Östra Kumla samt Ekeby församling.

I Sörmland ingår:
•  Vingåkers kommun

•  Katrineholm, exklusive Katrineholms stadskärna.

Den totala ytan motsvarar 4 867,65 km 2

Population
Totalt ingår 67 309 personer i Gränslandet fördelat på 56 793 invånare på landsbygden (exklusive invånare i tätort med mer än 3 000 invånare) samt 44 317 invånare i tätort varav 10 516 personer ingår i leaderområdet. Dessa bor på tätorter med färre än 20 000 invånare.


Avgränsningsprocessen
Att Gränslandet har kommit att se ut som det gör är ett resultat av den förankringsprocess som sedan november 2005 genomförts. I november 2005 skapades en arbetsgrupp, ERFA-gruppen, med ledamöter i Fullmäktige för Våg21 Leader+, samt ordförande för styrelsen i Våg21 samt verksamhetschefen för Våg21 som adjungerade. Uppdraget för ERFA-gruppen var att; ”… bereda marken för det kommande programmet.
Målet är att vara väl förberedd för programstart 2008 samt beredskap för avveckling av det gamla programmet.
I uppdraget ingår också att samverka med styrelsen för Våg21 i gemensamma träffar.
Adressat för framtidsgruppen är nuvarande huvudmän samt potentiella nya kommuner.”


ERFA-gruppen har fram till dags dato, 2007-06-27, träffats vid nio tillfällen. Under tre tillfällen under november – december 2006 genomförde ERFA-gruppen breda mobiliseringsmöten med tilltänkta intressenter, offentliga-föreningar-företagare, för landsbygdsprogrammet. Genom dessa möten växte slutligen områdets gränser fram. Finspångs kommun har själva valt att exkludera Finspångs stadskärna även om denna ryms inom EUs definition på landsbygd.


Swot-analys
Hur ser våra möjligheter, hotbilder, svagheter och styrkor ut i området? För att söka svar på de frågorna har vi tagit fram LEA-analyser (lokal ekonomisk analys) över området.

Genom att belysa frågeställningarna på informations- och arbetsmöten har vi fått fram ett antal synpunkter som får bidra till analysen och genom att jämföra med de swot-analyser som gjorts i de regionala genomförandeprogrammen i Östergötland, Sörmland och Örebro län har vi sökt hitta de gemensamma nämnare som utgör vårt område.

Eftersom en stor del av vårt område utgörs av tidigare Våg21 området har vi också tittat på den swot som gjordes 1999 för att se vad som kvarstår av relevans i den.

Styrkor
Ett stark föreningsliv
Höga natur- och kulturvärden
Tätortsnära landsbygd
Centralt i Sverige
Goda förutsättningar för ett hållbart samhälle
Kommuner och regionala företrädare som ser möjligheter med landsbygden
Bygden har en gemensam historia.
Glesheten som resurs.
Svagheter
Kollektivtrafiken på landsbygden
Brist på entreprenörsanda
Områdets ”varumärke” otydligt
Brist på riskkapital
Befolkningens snedfördelning med avseende på kön, ålder och etnicitet samt avfolkning.
Driftsstörningar i el- och telenät.
Centrering av samhällsservice.
Låg utbildningsnivå.
Möjligheter
Nya samarbetsformer för landsbygdsföretag.
Stor utvecklings- och inflyttningskapacitet.
Småskaliga servicelösningar.
Attraktivt boende.
Närhet till konsumentmarknader, ex. besöksnäring.
Bredband.
Miljö som konkurrensfördel.
Dynamisk social ekonomi.
Innovativa lokala energilösningar.
Stödja ungdomsaktiviteter.
Lokal matproduktion.
Lokala fonder.
Förbättrade kommunikationer

Hot
Förbuskning av kulturmiljöer och landskapet.
Förfall av värdefulla byggnader.
Ungdomars begränsade möjligheter till fritidsaktiviteter.
Kvinnors brist på möjligheter till arbete utifrån sin utbildningsnivå.
Avsaknad av bostäder, framförallt hyresrätter.
Kreditsvårigheter vid nybyggnation och generationsskiften.
Lagstiftning och byråkrati.
För få småskaliga servicelösningar.
Jantelagen
Bredbandsutbyggnaden går långsamt på landsbygden

Styrkor och möjligheter
Vår placering i Sverige är mycket central utifrån befolkningstäthet. Cirka 3 miljoner människor bor inom en 20 mils radie. Det ger stora möjligheter beträffande landsbygdsturism, attraktivt boende och den närhet som detta ger till lokalt odlade och förädlade produkter.
Det rika föreningslivet och mångfalden av småföretagande ger goda förutsättningar för ett hållbart samhälle. Även nya tekniska lösningar, exempelvis bredband gör det möjligt att bo och verka på landsbygden på ett mer effektivt sätt än tidigare.
Genom att utveckla nya samarbetsformer mellan landsbygdsföretagarna skapas stabilare företag med bättre utvecklingsmöjligheter.
En positiv attityd som genomsyrar hela samhällsstrukturen är mycket viktig för att kunna svara upp mot ”hela Sverige ska leva”. Det är också viktigt att de insatser som görs för att främja en levande landsbygd riktar sig till hela befolkningen, kvinnor, män, ungdomar och nysvenskar så att allas möjligheter att välja livs- och boendemiljö tillfredsställs.

Hot och svagheter
En minskad samhällsservice gör att snedfördelningen med avseende på kön, ålder och etnicitet ytterligare tenderar att förstärkas. Lusten att bosätta sig i områden med låg samhälls- och kommersiell service minskar möjligheterna till inflyttning. Det gäller också den tillgång till kollektivtrafik som erbjuds på landsbygden.
I vårt område är också den attityd, bruksmentaliteten, där egna initiativ sällan uppmuntrats, ett hinder för utveckling. Entreprenörsandan är låg, så även utbildningsnivån generellt över vårt område.
Den stelbenthet som finns i våra regelsystem missgynnar småskaliga lösningar och har inte tillkommit utifrån landsbygdens perspektiv.
En splittrad landsbygd över tre län är också svårt att ge ett gemensamt varumärke, något som krävs för att ta vara på den stora population som finns i vårt närområde så att de ser de rekreationsmöjligheter, boende mm. i vårt område.
Ett centraliserat samhälle gör det också svårare att få tillgång till riskkapital vilket stävjar lokal/regional utveckling.

 

-Analys -LAG-gruppen -Leaderområde -Strategi
-Transnationellt och interregionalt samarbete -Målsättning

 

Skriv ut hela utvecklingsstrategin