Loggor

Protokoll

Nyhetsbrev

Stadgar

 

Utvecklingsstrategi för Gränslandet 2007-2013


-Analys -LAG-gruppen -Leaderområde -Strategi
-Transnationellt och interregionalt samarbete -Målsättning

”Genom att tillvarata alla människors lika
värde bygger vi hållbar utveckling”

 

Strategi

Vision

Vad är hållbar utveckling?
Enligt Plan- och bygglag (1987:10) 1 kap 1§ skall syftet med bestämmelserna vara att beakta den enskilda människans frihet och främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Den vanligaste definitionen på hållbar utveckling är "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov".

Den kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen efter dess ordförande, Gro Harlem Brundtland.

Hållbar utveckling består av tre ömsesidigt beroende delar:

1. miljömässig hållbarhet

2. social hållbarhet

3. ekonomisk hållbarhet

Ofta läggs även en fjärde dimension till, nämligen kulturell hållbarhet. En hållbar utveckling innebär att skapa ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Ett samhälle som formas inom ramen för vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. I en hållbar utveckling gäller det att hitta en balans mellan människa, miljö och ekonomi.

Miljömässig hållbarhet
Miljömässig hållbarhet innebär att vi, förutom att inte använda mer än vad vi kan återskapa, också förvaltar de miljöer som kännetecknar landsbygden, det vill säga vårt odlingslandskap.  

Social hållbarhet
Social hållbarhet kan innefatta mycket på många nivåer. Allt från att vi investerar i människors hälsa och skapar ett rättvist samhälle med en god sammanhållning, till att vi satsar på jobb och trygga välfärdssystem och en god ekonomi som grund för det. Social hållbarhet innebär också att ta hänsyn till hur miljön påverkar människor och hur mänskliga aktiviteter påverkar miljön. Det ledar ofta till vinster både för människans välmående och för miljön, men också till att man ibland måste ta svåra beslut och göra avvägningar.

Ekonomisk hållbarhet
Alla politiska beslut som berör landsbygden, måste genomsyras av att stimulera det lokala näringslivet. En avgörande betydelse är synen på upphandlingar och drift av offentlig service. Vi vill genom samverkan i trepartnerskapet underlätta övertagande och drift av offentlig service samt se hur upphandlingar kan underlättas för att ge lokala företag utökade möjligheter.

 

Horisontella mål

Vår strategi genomsyras av tre horisontella mål för att uppnå landsbygdsprogrammets tre axlar. Våra horisontella mål är:

1. Genderperspektiv

2. Miljömedvetande

3. Entreprenörskap

 

1. Genderperspektivet
Gender/genus avser de sociala relationerna mellan könen. Gender baseras på en kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan män, kvinnor, pojkar och flickor. Genderroller och relationer är oftast djupt rotade i samhället genom sin stegvisa historiska framväxt, och återspeglas i såväl kulturella som politiska och ekonomiska strukturer. Genderroller kan vara svåra att tydligt se och förstå, men för att nå en verklig och hållbar utveckling är det inte bara bra, utan helt nödvändigt, att gendertänkandet finns med som en integrerad och naturlig del i allt utvecklingssamarbete.

Framgångsfaktor
Den politiska ambitionen i Sverige är att främja kvinnors företagande. Gränslandet s utvecklingsprogram vill dock gå ett steg längre då det, som utgångspunkt, innehåller ett horisontellt förhållningssätt till ”Genderperspektivet” och dess betydelse som framgångsfaktor.

Fokus
Fördelningen av resurserna på landsbygden skall utgå från en helhetssyn på ekonomins

sociala, politiska och kulturella dimensioner. I fokus skall stå kvinnor och män som aktörer inom landsbygdens olika försörjningssystem men också resursfördelningen mellan kvinnor och män samt de ekonomiskt baserade maktförhållandena mellan könen.

Målet skall vara att:

•  identifiera det behov som finns för kvinnor respektive män i den ekonomiska

•  beslutsprocessen,

•  uppmuntra till dialog mellan kvinnor och män, men också flickor och pojkar, i syfte att öka förståelsen för jämställdhet,

•  stärka kvinnors ställning på landsbygden så att både kvinnor och män får samma rättigheter och möjligheter,

•  stödja arbetet med barn och ungdomar för att bidra till en positiv förändring av jämställdhet.

•  aktivt använda mäns och kvinnors erfarenheter och kunskaper.

För att uppnå ovanstående mål skall en reflektion kring jämställdhet mellan kvinnor, flickor - män och pojkar tas i beaktande inom alla utvecklingsinsatser.

Genderperspektivet är av avgörande betydelse när det gäller att effektivisera insatserna. Det vill säga att i allt arbete analysera pojkars och flickors olika livssituation, behov och möjligheter och rikta insatserna utifrån detta.

 Verktygslåda
•  Verktyg för detta arbete är att skapa en genderanalys inom varje utvecklingsprojekt. Analysen skall innehålla genderspecifik info rmation. Det vill säga hur projektets delar påverkar kvinnor och hur projektets delar påverkar män. Beskrivningen kan exempelvis ta sikte på den lokala situationen, arbetsuppdelning, betalt respektive obetalt arbete, tillgång till offentlig service som hälsovård, utbildning mm.

•  Varje projekt skall genomlysas av entreprenörskap respektive miljöhänsyn.

 

2. Miljömedvetande

Ordspråket ”Många bäckar små gör en stor å” är lika relevant som någonsin. Alla kan därför bidra till att ett gott miljömedvetande nås. För att det ska vara möjligt att nå målen inom en generation behöver vi människor genomföra ett stort antal åtgärder. De flesta är ganska omfattande, och berör oss alla i samhället. Men det är inte bara de storslagna besluten som har en roll att spela. Vad vi gör som individer hemma och på jobbet har också stor betydelse. En viktig faktor som kan göra det möjligt att lyckas med detta just nu är klimatförändringarna och dess konsekvenser som i sin tur ökar trycket på att förändra våra levnadsvanor både på landsbygden och i staden.

Utvecklingsplan
Gränslandet har i sin utvecklingsplan beslutat att profilera ett horisontellt förhållningssätt till ett handlingsprogram för hållbar utveckling kring miljöfrågan och dess aspekter i varje projekt. Detta handlingsprogram skall inte vara ett statiskt instrument utan en pågående process utgående från ny kunskap och ny teknik, enligt principen om kontinuerligt förbättrande. Projekt inom Gränslandet bör medverka till en bärkraftig utveckling baserad på ekologiskt hållbara principer samt utforma en miljöplan. Projekten bör ta ställning till vilken direkt och indirekt miljöpåverkan de har.

Direkt och indirekt påverkan
En direkt miljöpåverkan kan oftast noteras vid uppvärmning, avfallsproduktion el-förbrukande apparater, vattenförbrukning, kemikalieanvändning, och transporter.

En indirekt miljöpåverkan är betydligt svårare att mäta då den finns inbakad i beslut, utbildning, arbetskultur och i vardagslivets goda eller dåliga vanor. Det är därför viktigt varje projekt bär ett eget ansvar och utgör en förebild för andra. Projekten bör, för att förverkliga en hållbar utveckling på miljöområdet, genomsyras av detta ansvar i den dagliga verksamheten.

 

 Verktyg slåda

•  Sambanden mellan ekonomi och miljö har blivit allt tydligare under de senaste åren. Miljön påverkas av den ekonomiska aktiviteten i samhället och hänger ihop med vår konsumtion och livsstil. Detta ställer krav på en redovisning som tydliggör sambanden och utvecklingen över tid. Miljöredovisning och gröna nyckeltal/miljöindikatorer är verktyg för att synliggöra miljöfrågorna för politiska diskussioner och beslut.

•  Gränslandet bör befrämja att projekten tar del i utvecklingen av ny kunskap i nätverk kopplat kring miljöforskning inom branschorganisationer, i företag, på universitet, utbildning och samverkan med kommun och omvärld.

•  Förverkligande av miljöansvaret kan vara en aktiv strävan till att minska avfall, energi- och vattenkonsumtion, till ingen eller minimal användning av ämnen och produkter som inte ingår i det naturliga kretsloppet. Projekten skall själva ta ställning till hur de förverkligar miljöplanen i praktiken.

 

3. Entreprenörskap

"Man kommer aldrig först om man går i andras fotspår." Entreprenör är ett franskt låneord som helt enkelt betyder företagare, men det har kommit att beteckna handlingskraftiga personer som tar initiativ, som får någonting gjort. En framgångsrik entreprenör präglas oftast av optimistisk grundsyn, utåtriktad läggning och nyfikenhet på omvärlden. Entreprenörskap handlar om att ha idéer och omsätta dem i handling, en process där alla på sikt kan ta makt över sina liv individuellt och tillsammans (Empowerment).

Gränslandet s struktur
Begränsningarna i ökat företagande ligger ofta i det mentala klimatet. Det gäller inte minst i vårt geografiska område. Vi har en struktur som består av bruksmiljöer och stora jordegendomar som bakåt i tiden varit en trygghet för många och också varit grunden i näringslivet. Den tiden är förbi, men andan av att vara anställd på bruket eller i skogen och där få en trygg utkomst lever delvis kvar i mångas mentalitet. På många håll ser vi att det växer fram nya företag och helt nya branscher kommer till. Detta räcker givetvis inte för att vi långsiktigt ska kunna öka antalet invånare på landet.

Nyskapande möjligheter
Fler entreprenöriella individer innebär fler potentiella företagare. Fler nya företag ger ett mer differentierat och dynamiskt näringsliv. Ett differentierat näringsliv minskar sårbarheten i en region, och i förlängningen Sveriges totala ekonomi. Ett gynnsamt entreprenörsklimat behövs för utveckling och tillväxt i befintliga företag.

Entreprenöriella individer och entreprenörskap är inte bara viktigt ur ett näringspolitiskt perspektiv. Det är lika viktigt att i termer av nyskapande och kreativitet se på andra delar av samhället, exempelvis inom offentlig verksamhet, föreningsliv, den sociala ekonomin och i skolan.

Social ekonomi
Genom att ta vara på den sociala ekonomins dynamik skapas nya förutsättningar för entreprenörskap. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.

Integration
Uppskattningsvis finns det ca 70 000 företag i Sverige som drivs av personer med invandrarbakgrund, vilket motsvarar ungefär var åttonde företag. Det är viktigt på att vi tar vara på deras resurser och skapar förutsättningar för ett utökat samarbete mellan nysvenskar och landsbygdsbor.

Nya kombinationer
Nya lösningar finns oftast i nya kombinationer av befintlig kunskap och det är den senare som Gränslandet på ett horisontellt plan vill ta vara på. Det är viktigt att man i varje projekt väger in kompetenserna inom IT, ekonomi, telekom, programvaruutveckling, beteendevetenskap, marknadsföring, finansiering, framtidsanalysering, lingvistik, arbetsvetenskap, grafik och affärsutveckling.

 

Verktygslåda

•  Skapa utvecklingscheckar att användas exempelvis i förstudier eller mentorstöd.

•  Stimulera till nätverksbyggande mellan entreprenörer i s.k. klusterliknande former.

•  Stimulera skolorna i området att arbeta med entreprenörskap på schemat i samverkan med det lokala näringslivet.

•  Öppna möjligheterna till samarbete med forskningsvärldens sk. företagskuvöser och enskilda idérika företagare på landsbygden.

•  Nya kreditsystem.

•  Underlätta regelverk exempelvis vid upphandling och drift av offentlig service.

•  Varje projekt skall genomlysas av gender- resp. miljöhänsyn.

 

Landsbygdsprogrammets tre axlar/huvudmål

Gränslandet s strategi kommer att verka över programmets tre axlar och vi ser följande indelning som koppling mellan program och strategi;

•  Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft/ a) livsmedelsproduktion-förädling, b) energi,

•  Förbättra miljön och landsbygden/energi, c) grundläggande service, d) natur- och kulturarv

•  Förbättra livskvalitén, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin/ e) boende, kultur, nätverk, f) besöksnäring, grundläggande service

Genom samtliga axlar arbetar våra horisontella mål, gender, miljö samt entreprenörskap.

a) Lokal livsmedelsförädling/produktion
På den svenska landsbygden pågår förändringsprocesser som hänger samman med globalisering, regionalisering och utvecklingen av nya nationella och internationella områden. Den ökande medvetenheten om problem som växthuseffekt, klimatförändringar, ozonhålets utvidgning och den biologiska mångfaldens betydelse, har lett till alltmer uppmärksamhet på jordbrukets förmåga att generera miljövänlig och ekologisk lokal livsmedelsproduktion som en del av landsbygdsfrågorna. Att leva mindre miljöbelastande handlar också om att själv bli långsiktigt hållbar.

Hur viktig är den mat vi äter? Hur ska vi äta mer miljövänligt? Livsmedelsproduktionen står för en av de största belastningarna på miljön i dagens samhälle. Både jordbruket och livsmedelsindustrin bidrar till miljöproblem som övergödning, ökad användning av kemiska bekämpningsmedel, utsläpp av växthusgaser i atmosfären, bland annat på grund av stor energiförbrukning och långa transporter. Vi konsumenter kan påverka mycket genom att välja produkter som är ekologiskt odlade, säsongsanpassade och närodlade. Förändringen på den svenska landsbygden kan innebära en förskjutning till lokal livsmedelsförädling och produktion till ett bredare landsbygdsperspektiv.

Småskaliga livsmedelssektorer
Inom den småskaliga livsmedelssektorn finns det många entreprenörer som verkligen brinner för sin idé att producera en vara som denne kan vara stolt över.

För en del producenter finns få alternativ till en utkomst om man vill fortsätta att verka på landsbygden. Detta gäller särskilt de jordbrukare som inte har möjlighet att utveckla jordbruksverksamheten. Genom att själv förädla sina produkter kan man fortsätta att hålla djur på sin gård, vilket även gör att landskapet hålls öppet.

Förädlingsföretagen
Flertalet av förädlingsföretagen har begränsade möjligheter att utveckla befintliga produkter, ta fram nya produkter, skaffa nödvändiga kunskaper om livsmedelshantering och livsmedelslagstiftning, jobba med marknadsinsatser, logistik, distribution, förpackningar etc. Därför är det viktigt att nya samarbetskonstellationer främjas så att varje enskild företagare kan få ut mervärden genom klustersamverkan eller nätverk.

Kopplingar mellan livsmedelsproduktion och landsbygdsturism, paketering av utbud mm. är mycket gynnsamt genom användande av leadermetoden.

Miljöcertifiering
Det går inte att enbart se det lokalt producerade livsmedlet som ett hållbart alternativ, eftersom det beror på vilka insatser av handelsgödsel och importerade fodermängder som används i produktionen. Hela produktionen måste alltså vara miljöcertifierad för att den ska kunna betraktas som ett långsiktigt hållbart alternativ. Med en sådan utgångspunkt är det angeläget att understödja lokalproduktion av livsmedel.

Klimatförändringarna
Vi står inför många hotbilder där bl.a. klimatförändringarna utgör en av de största för våra kommande generationer. Därför är det extra viktigt att i det vi gör kontinuerligt, (d.v.s. äter) ger upphov till så lite miljöförändringar som möjligt. Genom att minska transporterna för livsmedel kan varje individ ta sitt ansvar för en hållbar utveckling samtidigt som vi ökar arbetstillfällena på lokal nivå. Hela samhället måste därför ha som målsättning att, så långt möjligt, styra flödena av miljöpåverkande transporter så att lokalt och regionalt producerade livsmedel gynnas. Det är en stor övergripande miljöfråga som vi på lokalnivå endast kan understödja genom att aktivt arbeta med på bred nivå, över nationsgränser och med ett globalt perspektiv.

Eklandskapet och andra typer av kulturlandskap
Gränslandet vill värna om de unika landskapstyper som finns i området, bl.a. Eklandskapet i Borensbergsområdet i Östergötland. Men vi vill inte bara värna och förvalta utan också se de utvecklingsmöjligheter som finns i dessa unika miljöer. Genom att aktivt förvalta och visa på värdet av dessa landskapsbilder ökar hållbarheten för framtida generationer att få uppleva det av människor skapade landskapet.

Övrig produktförädling
Landsbygden består inte bara av livsmedelsproduktion/förädling eller energiutvinningsmöjligheter, utan har även stora möjligheter att förädla andra produkter, gärna under småskaliga, energisnåla förutsättningar. Vi vill även stimulera samarbete mellan dessa parter för att på så sätt skapa sysselsättningsmöjligheter bland befolkningen.

 

Verktygslåda

•  Stimulera nätverks- och klusterbildande.

•  Skapa möjligheter till samutnyttjande av lokaler, maskiner etc.

•  Öka miljömedvetenheten hos våra boende i området.

•  Understödja lokala företag som vill producera livsmedel för en lokal marknad.

•  Utveckla samarbete mellan lantbruksuniversitet/högskola och lokala matproducenter för att utveckla produkter och marknadsföring.

•  Stimulera till kompetensutveckling inom området för både producent och konsument.

•  Se kopplingen mellan besöksnäring och lokal produktion.

•  Stimulera klimatmärkning av livsmedel där målet kan vara att ta fram märken för frakt, ett för Svenskproducerat, lokalproducerat, ett för tåg, ett flyg och så vidare.

b) Energi
Klimatförändringarna är den stora världsomspännande utmaningen. De för med sig långtgående konsekvenser för människors liv här på jorden. Det innebär att vi måste ställa om vår energiproduktion från fossila bränslen till förnyelsebar energi. Men det innebär också att vi måste vara varsamma med vad vi använder vår åkermark till, ska den producera mat eller energi? När öknen breder ut sig minskar den odlingsbara ytan, och när områden svämmas över, så sker samma sak där. Men på våra breddgrader är också dessa hot en möjlighet.

Småskalig energiproduktion
Vår närregion har länge varit föregångare när det gäller att utveckla förnyelsebar energi. Norrköping/Linköping har Sveriges största etanolfabrik, Tekniska Verken i Linköping har utvecklat biogasproduktionen. Vi har framstående och framgångsrika pelletstillverkare som till exempel BooForssjö och vid Låttra Gård i Vingåker odlas rörflen. Det finns exempel på småskalig energiproduktion runt om i vår region. Vi har dessutom utmärkta förutsättningar för vindkraft, framförallt runt Hjälmaren.

Allt detta går att utveckla vidare. Vi ser landsbygden som grundförutsättningen för en stark utveckling inom detta område. Det skapar förutsättning för fler företag, och det ger möjlighet för landsbygdsföretag, framförallt inom den gröna sektorn, att utveckla och diversifiera sina företag. Men det ger också förutsättningar för innovationer som berör energisektorn på många olika sätt, innovationsklimatet borde vara som bäst i en miljö där energin ska produceras. Nya produkter som kan härledas till energi skapas och vi har dessutom en fördel av att vi har redan en väl utvecklad förnyelsebar energiproduktion i regionen.

Energiodling kontra livsmedelsproduktion
Konflikten mellan mat och energi ser vi inte som ett hot i vår region, markens produktionsförmåga lämpar sig bäst för småskalig lokal livsmedelsproduktion och det går att kombinera med åkern som energiproducent. Dessutom finns det mer att utnyttja och utveckla ur skogen som producent inom detta område. Men för att få fram de stora mängder energi som vi behöver för att ersätt fossila bränslen, måste ytterligare forskning stimuleras för att öka avkastning av marken och få energieffektivare grödor och produkter. Därför måste samverkan och koppling ske mellan universitet och företagande på landsbygden. Även här har vi stora tillgångar i vår närregion. Vi vill sammanfatta detta på följande sätt:

 

Verktygslåda

•  Stimulera den gröna sektorn att utveckla energiproduktion

•  Stimulera innovatörer inom energisektorn med produktstöd och riskvilligt kapital.

•  Stimulera samverkan mellan forskning inom området och energiproducenter

•  Söka samverkan mellan energiproducenter på landet och energiindustrin

•  Stödja kopplingar mellan energiproducenter och energikonsumenter det vill säga fastighetsägare lokalt i byar och samhällen.

•  Stimulera till att offentligt ägda lokaler försörjs med lokalt producerat biobränsle.

c) Grundläggande service
Grundläggande service kan definieras utifrån en orts behov vilket ofta ser olika ut eftersom orters kontext varierar. En ort med en hög andel pendlande befolkning har kanske ett större behov av barnomsorg än av en livsmedelsbutik etc. vilket gör att det inte finns några universallösningar. Människors hälsa formas i ett positivt samspel mellan individuella förutsättningar och den fysiska och sociala miljö som vi vistas i. Isolering, ensamhet och otrygghet utgör riskfaktorer. Därför är det viktigt att utveckla goda mötesplatser och goda kommunikationer.

För att klara ett i första hand rimligt serviceutbud måste vi söka efter nya, flexibla, samordnade servicelösningar.

Tolkningen av regelverken måste mjukas upp så att det blir tillåtet att hitta nya lösningar lokalt, anpassade efter byars och samhällens förutsättningar. Lanthandeln, bygdegården, lokala tankesmedjor, idrottsföreningar, samlingslokaler kan vara utgångspunkten för en samlad samhällsservice som innehåller kommunal service, statliga tjänster och kommersiella varor och tjänster.

Kommersiell service
En viss grundläggande kommersiell service fordras för att en ort skall upplevas som attraktiv. Samtidigt fordras ett visst underlag för att en väl utvecklad service skall kunna upprätthållas. Småskaliga servicelösningars betydelse bör utvecklas till att bli en tydlig motvikt till större köpcentrum i regionen. Det kan ske genom ett samarbete mellan kommunen, den sociala ekonomin, fastighetsägare och näringsidkare.

Social service
Att kunna tillgodose medborgarnas behov av social service behöver denna ständigt effektiviseras, utvecklas och nya driftsformer prövas. För att t.ex. låta de äldre på landsbygden bo kvar för en egen tryggad ålderdom, men även för att bereda väg för unga tillflyttande, krävs hög service i form av äldreboende, anpassning till funktionshindrade och annan service till ortsborna. Skola, barnomsorg och fritidsverksamhet är andra grundläggande förutsättningar för att leva och verka på landsbygden.

Fysisk infrastruktur
Det är viktigt att finna nya småskaliga lösningar inom infrastrukturen. Gränslandet ser därför att såväl kollektiva trafiklösningar som samtransporter får en framträdande roll i utvecklingsarbetet på landsbygden. Exempel på kollektiva trafiklösningar och samtransporter kan vara byabussar, bilpooler, samåkningsorganisationer, anropsstyrd lokal trafik, mjukare varianter av byataxi, samordning med annan offentlig trafik.

 

Verktygslåda

•  Hitta nya användningsområden för outnyttjade byggnader och delvis utnyttjade lokaler.

•  Stimulera till nätverksbyggande mellan lokala entreprenörer, föreningar och det offentliga.

•  Pröva nya kreditsystem exempelvis mikrolån.

•  Underlätta regelverk exempelvis vid upphandling och drift av offentlig service.

•  Stimulera till småskaliga kollektiva transportlösningar.

•  Pröva nya driftsformer för offentlig service.

 

d) Natur- och kulturarv  

Kultur på landsbygden
Vi kan konstatera att alla människor, oavsett var man bor eller lever, har en längtan att uttrycka sig eller skapa något. Människan vill också uppleva gemenskap med andra och den vill uppleva lustfyllda och spännande saker, man vill förstå sammanhang och utforska sina rötter. Begreppet kultur är ofta likhetstecken med kulturbygd och/eller kulturlandskap på landsbygden. Massor av kulturella aktiviteter – musik, teater, konst, film – görs på landsbygden och nya kan komma till, och redan etablerade utvecklas. Kulturen behöver utvecklingsmedel för experiment och kreativitet. Det som idag ses som vansinnigt kan imorgon vara en guldgruva för besöksnäringen och det kulturella klimatet i regionen.

Kulturen kontra nätverksföretagande/besöksnäringen
Samarbetet mellan näringsliv och kultur ska utökas, bli mer omfattande, mer långsiktigt och fördjupas. Det är viktigt att samarbetet är definierat och affärsdrivande. Samarbete mellan företagare och de lokala utvecklingsgrupperna bör stödjas utifrån lika grunder.

Det är viktigt att se kulturens roll som tillväxtfaktor på landsbygden. Själva kulturarbetandet i sig borde också ses som en del av det lokala näringslivet och de kreativa krafter som kulturarbete frigör ska ses som en del av en entreprenöriell utveckling.

Uppmuntra och initiera organisationer och enskilda
till samverkan och utveckling av idéer och aktiviteter som tillvaratar det unika och rika i vår flerkulturella miljö, till aktiviteter som förstärker individens kulturella identitet, vilket i sin tur bidrar till ökad självkänsla och förmåga att skapa en positiv framtidstro till samarbete/samverkan över generations- och kommungränser.

Kulturhus
Folkets Park och Folkets Hus rörelsen lever som starkast kvar på landsbygden, likaså finns bygdegårdar och liknande företeelser kvar i stor omfattning. Det är en viktig faktor som utvecklar landsbygden och ökar attraktiviteten och livskvaliteten.

 

Verktygslåda

•  Prioritera barns och ungdomars rätt till kultur och fritid genom att skapa möjligheter för dem att uppleva, delta och påverka.

•  Understödja landsbygdens kulturarbetare och se dem som en resurs för tillväxt.

•  Stödja de gemensamhetsägda mötesplatserna på landsbygden.

•  Söka samarbetsformer med de regionala kulturinstutitionerna för att kunna föra ut mer kultur till landsorten, t ex utställningar, teatrar, musikföreställningar.

•  Ta till vara på och utnyttja/utveckla det unika kulturarv som finns i form av mötesplatser, lokaler m.m. till gagn för kultur, turism och besöksnäring.

e) Boende
Mer än hälften av Sveriges landyta består av landskap präglat av de areella näringarna, d.v.s. jord och skogsbruk, rennäring och fiskerinäring. Under 1990-talet och början av 2000-talet har befolkningen vuxit snabbt i storstäderna medan landsbygdsbefolkningen har minskat.

Omflyttningen på landsbygden är låg. Året runt boendet minskar. Äldre bor kvar i sina hus eller husen omvandlas till fritidsboende. Många äldre vill inte flytta till närmaste tätort och byn saknar ofta hyresrätter och äldreboende.

Grundläggande infrastruktur
Grundläggande infrastruktur i form av kommunikationer och en god allmän servicenivå utgör viktiga förutsättningar för en gynnsam utveckling av landsbygdsområdena. En av förutsättningarna för att upprätthålla en god servicenivå – både offentligt och privat – är i sin tur ett tillräckligt stort befolkningsunderlag. En stad i stark utveckling är i väsentlig omfattning beroende av en stark omgivning vilket ger goda förutsättningar för landsbygdens utveckling i Gränslandet .

Bebyggelseplanering i landsbygdsperspektiv
Bebyggelseplanering i landsbygden bör utgå från förutsättningar i att tillskapa attraktiva boendemiljöer med de mervärden som finns på landet och de som bygden rymmer. En utveckling i den riktningen från efterfrågestyrd planering till bostadsplanering i landsbygd där huvudsyftet är att skapa attraktiva boendemiljöer är en av nycklarna till nya visioner för gles- och landsbygd.

Skolans betydelse
Sambandet och betydelsen i att ha tillgång till skola, kommunikationer, post och affär är en annan av nycklarna till en framgångsrik bostadsplanering i mindre tätorter och i utomplansområden. Boende i bygden – innehar/äger en annan viktig del i möjligheten att skapa attraktiva bostäder inom bygden/utanför staden.

Teknikutbyggnad ger kreativa lösningar
Teknik/kommunikationsvägarna som börjar bli väl utbyggda är ytterligare en framgångsfaktor som talar för en allt intressantare boendemiljö inom landsbygden.

Landsbygden erbjuder förutom en attraktiv boendemiljö med dess olika positiva omgivningsmiljöer även möjligheter till kreativa kopplingar mellan boende och verksamhet/hobbylokaler: Bostad/hästhållning, Bostad/åkeri, taxirörelse o.s.v.

Kreditmarknaden
”Huset minskar med 500 000 så fort nyckeln sätts i låset på det nybyggda huset.”

Det behövs fler bostäder på landsbygden. Dels det som ”alla” vill ha; sjönära villor och småhus, dels hyresrätter med de fördelar som gemensamt boende har. För att möjliggöra detta behövs nya lösningar för att få ner byggkostnader så att bankerna blir mer villiga att låna ut kapital för nybyggnation på landet. Nybyggnation kan med fördel ske i ekologiska former. Innovativa lösningar för låg energiförbrukning och låga byggkostnader må eftersträvas och uppmuntras.

Olika typer av boende
Äldreboende i byarna borde vara ett prioriterat område. Hus frigörs som i sin tur gör det möjligt för barnfamiljer att flytta till landsbygden.

Ett bra äldreboende kan leda till inflyttning av andra äldre som söker en trygg och bra miljö att bo på. Fler och fler äldre vill också forma boendet själva tillsammans med vänner och få inflytande över verksamhetens innehåll. Den kooperativa formen med boende, personal, anhöriga och bybor som medlemmar kan vara en del av ett by-centrum.

Andra tänkbara grupper är ensamstående föräldrar, ungdomar, nya svenskar och andra som vill bo på landsbygd.

 

Verktygslåda

•  Samverkan/nätverk mellan orter så att storköpsfördelar kan nås vid upphandlingar av nybyggnation.

•  Möjliggöra nya kreditmöjligheter via exempelvis kreditgarantiföreningar.

•  Se över regelverk för nybyggnation på landsbygden.

•  Uppmuntra olika kollektiva lösningar på grundläggande service som ökar attraktiviteten hos landsbygdsboendet.

•  Samverka till nya lösningar på kollektivtrafik inom och över länsgränserna.

•  Planering av hyresrätter, bostadsrätter i samarbete.

 

f) Besöksnäring – turism
Turistnäringen är idag världens största näring. Antalet besökare har ökat och kringarrangemang har utvecklats så att besöket ska upplevas så intressant att det genererar i flera besök och aktiviteter. Med snabbare förändringstakt, bättre samordning och högre kvalitet kommer besöksnäringen att få en allt större betydelse för sysselsättningen. Det finns ett mycket stort behov av kvalificerade turistmottagare, guider och ledare samt personer som på ett professionellt sätt kan möta den nationella och internationella turismen i Sverige. Det är nödvändigt att höja utbildningsnivå och kvalitet inom besöksnäringen till en internationell nivå.

Landsbygdsperspektiv
Ur ett landsbygdsperspektiv handlar det i första hand om den turism som bygger på naturupplevelser eller på den kultur och kulturhistoria som är specifik för landsbygden. En av de mest underskattade branscherna inom landsbygdsturismen är fiske och jakt som i sig rymmer en oerhörd utvecklingspotential. Turismen bildar ett bärande ben i jordskogföretagandet. Många företagare inventerar sina möjligheter och resurser att erbjuda en avkopplande, rogivande eller upplevelserik vistelse på landet. Genom projektet skapas nätverk för att sprida goda idéer och gemensam marknadsföring. Bo, äta och uppleva är det gemensamma temat. Ett annat fokusområde är de företagare som ger service till denna sektor, exempelvis foderproducenter, hovslagare, paketresearrangörer med flera.

Turism i olika former
Turism i olika former utvecklas på hela den europeiska landsbygden. Den relaterar dels till gårdar, djur, produktion och odlingslandskapet och dels till naturen, vildmark, skog, lugn, äventyr. Jakt och fiske attraherar många turister. Grön rehabilitering ökar stadigt och är ännu eftersatt beträffande tillgänglighet. Efterfrågan på landsbygds- och naturturism finns hos ett ständigt ökande antal stadsbor som lever ett alltmer hektiskt liv. I detta perspektiv ses landsbygden som en resurs för städernas befolkning. Vår nordiska lands- och glesbygd med dess odlingslandskap och naturområden har en stor attraktionskraft på människor från länder med högt befolkningstryck.

Kvalitetsmärkning/Hälsofrämjande
Turismen saknar i mångt och mycket ett kvalitetssystem där man med hög trovärdighet och seriositet kan erbjuda hälsofrämjande arrangemang till marknaden. Ett helhetstänkande där ett nätverk av företag med olika verksamheter på landsbygden erbjuder människor att förbättra sitt välbefinnande genom kontakt med naturen är ett måste för att skapa attraktionskraft. Syftet kan vara att skapa livsglädje, engagemang, ökad rörlighet, förbättrade relationer och ökad kunskap om sambandet mellan natur och hälsa.

Marknadsföring
Från kommunernas turistbyråer kan man mer målmedvetet arbeta med att utveckla kommunens upplevelsenäring genom samverkan, konsultativt/administrativt stöd och marknadsföring. Inom denna verksamhet är landsbygdsföretagen en nyckelaktör.

 

Verktygslåda

•  Samordna, skapa mötesplatser/kluster för småföretagare.

•  Inventera möjligheterna till besöksnäring/turism i området.

•  Stimulera populationen i vårt närområde att utnyttja rekreationsmöjligheter/upplevelser.

•  Stimulera ambassadörskapet för besöksnäring/turism.

 

-Analys -LAG-gruppen -Leaderområde -Strategi
-Transnationellt och interregionalt samarbete -Målsättning

 

Skriv ut hela utvecklingsstrategin